sep 27

Redigerad 16 februari 2016:

[...]

På bilden ser ni The Black Heart Rebellion.

sep 21

Redigerad 16 februari 2016:

[...] Har lyssnat på Finch hela dagen. What It Is To Burn-skivan. Köpte den i London -06. Hade nästan glömt hur bra den skivan är.

(Nina Hemmingssons illustration)

sep 21

Det finaste jag vet just nu:

"My nerves are bad to-night. Yes, bad. Stay with me.
Speak to me. Why do you never speak? Speak.
What are you thinking of? What thinking? What?
I never know what you are thinking. Think."
- t.s. eliot (The Waste Land)

sep 19

To do i helgen:
- baka bröd
- köpa nya skor
- beställa tåg-/bussbiljett till Karlshamn
- köpa strumpor och raggsockor
- städa
- tvätta
- läsa boken om didaktik + alla böcker jag lånat från Culturum så att jag kan lämna tillbaka dem
- bränna Lasse W-skivan till mamma och pappa
- beställa böcker från AdLibris
- redigera klart Recedethesky-bilderna
- göra en ordentlig budget i Excel
- lyssna på de nya skivorna jag fick hem i veckan

Allt detta kommer jag inte att hinna.

sep 18

Nu minns jag. Smset på engelskalektionen. Att jag la mig på bänken utanför klassrummet och att allt förändrades.

Att jag gick tillbaka in i klassrummet. Det var tisdag och förutom engelskan hade jag även rörlig bild kvar. Jag gick på lektionerna för att jag inte vågade gå hem till mina föräldrars lägenhet och få smset bekräftat av riktiga ord. Ord som sägs rakt ut. Jag ledde cykeln hem efter den sista lektionen, allt för att dra ut på det jag visste skulle komma. Jag minns exakt känslan jag hade då. Kvällen har jag förträngt.

Det är ibland som förut
Ibland har jag känt att jag duger
Det har hänt att jag samlat ihop nog med kraft att gå ut

sep 18

Den artonde september tvåtusensju. Det är ett år sedan. Prick. Jag mår bajsdåligt men känner ändå att jag måste åka till VFU:n. Jag minns knappt den artonde september tvåtusensju. Däremot minns jag den nittonde, klappen på axeln och hur jag velade. Och hur jag velade den tjugonde, men tog tag i det ändå. Jag minns "Du kan väl komma in hit ibland" och jag minns att jag flydde till södra Sverige. Jag minns faktiskt en del grejer väldigt tydligt, men trots att jag gjorde allt för att motverka det har det blivit något av ett svart hål. Tidvis. Minnesluckor som aldrig faller på plats. Det är så sorgligt. Att man inte kan styra över sin egen kropp, sitt eget minne. Jag minns ganska tydligt alla tv-spelsnätter med honungsmackor och te. Kan säga exakt vilken tesort. Minns när jag valde att inte gå till skolan och det var helt okej fick jag veta det var faktiskt "utmärkt" och jag gick där och sparkade löv i oktober, trottoarlöv, och ibland satt jag bara inomhus och stirrade in i väggen. Oftast valde jag att gå till skolan gömd i mitt skal och oftast klarade jag av det. Men jag är inte lika stark som jag skulle vilja vara. Jag är faktiskt ganska svag. Egentligen. (negiltnegE)

sep 15

akayism.