28 juli

Jag har inte dött. Däremot har jag och Victoria varit i Kroatien i två veckor. Vi kom hem i går kväll. Det var en ganska vanlig sol- och badsemester, tror jag, som vi tillbringade strax söder om Split och därefter i Baska Voda på Makarska rivieran. Min plan är att främst skriva utifrån de foton jag väljer att lägga upp här.

Jag har justerat blogglayouten pyttelite för att kunna lägga upp lite större bilder. Nu kan man trycka på varje bild för att se den i något högre upplösning. Den här bilden föreställer i alla fall Victoria den allra första kvällen. Vi satt i hotellets champagnebar och tittade på havet. Mannen bakom oss kedjerökte.

"Staden" vi bodde i den första veckan heter Podstrana och ligger strax söder om Split. Man kan säga att Podstrana är Kroatiens motsvarighet till Vagnhärad eller valfri annan svensk byhåla, därav citationstecknen. Några snabbköp. En pizzeria. Rakt igenom hela orten går en genomfartsväg som de flesta bara färdas på för att passera. Vi bodde på ett hotell som heter Le Meridien Lav - femstjärnigt och lyxigt förvisso, men till vår besvikelse fanns det inte mycket mer att se i Podstrana än detta hotellkomplex. Där hade hotellet flera olika egna restauranger, en marina med lyxbåtar, egen strand, små butiker och annat. Man behövde egentligen inte lämna stället, men vi tröttnade ganska snart på att vistas inom området från morgon till kväll. Därför tog vi flera kvällar bussen in till Split som är en lite större stad. Bilden ovan tog jag i gamla Split.

De gamla delarna i Split tyckte vi väldigt mycket om. Det var en massa gamla hus och trånga gränder där man gick vilse. Vi hittade också många väldigt bra restauranger som hade vällagad mat till bra priser. Split gav mig verkligen Budapest-vibbar på så vis. Mycket att se och riktigt bra matkultur.

De första dagarna hade vi lite otur med vädret. Det blåste så att strandparasollerna yrde och en dag, när vi hade åkt till Split för att äta middag, ösregnade det och var iskallt. Alla serveringar som såg hyfsade ut var fullproppade med folk och till slut var vi tvungna att ge upp. Vi tog bussen tillbaka till Podstrana, blöta och genomfrusna. Dessutom hade Victoria drabbats av världens hostförkylning. Väl tillbaka på hotellet bestämde vi oss för att för första gången i livet beställa roomservice. Vi tog helt enkelt upp pizza på rummet.

Det dåliga vädret höll i sig. Victoria var för trött för att hitta på något särskilt, så vi tog en promenad genom Podstrana och upptäckte att staden i alla fall hade en väldigt lång strand. På så vis en lite bättre byhåla, kanske.

Vi gick förbi ett hus som hade brunnit.

Fler bilder kommer i ett annat inlägg.